Materialitet

Bland den litteratur som v?nder sig till studenter i konstvetenskap och andra bildtolkande vetenskaper finns en m?ngd texter som behandlar teorier och teoretiska begrepp. Vad som d?remot i h?g grad saknas, och som studenter ofta efterlyser, ?r texter p? svenska som visar hur teorier och begrepp kan till?mpas i konkreta tolkningssituationer. Serien Teoretiska till?mpningar i konstvetenskap avser att fylla den luckan, d?r boken Materialitet ?r den fj?rde i serien.



Boken introducerar och aktiverar ett begrepp som under de senaste decennierna kommit att ta en allt viktigare plats i humanistisk forskning. Konstvetare - men ocks? arkeologer, antropologer, litteraturvetare, etnologer och andra humanistiska forskare - intresserar sig i allt h?gre grad f?r de materiella f?ruts?ttningarna f?r, och manifestationerna av, m?nniskors sociala och kulturella liv och utbyte.

Trots sin aktualitet i dagens vetenskapliga samtal kan materialitetsbegreppet te sig undanglidande och sv?rf?ngat. Det r?r sig hela v?gen fr?n de mest handfasta analyser av en kulturell artefakts materiella best?ndsdelar, till de bitvis sv?rgenomtr?ngliga teoretiseringar av f?rem?lslighet, agens och n?tverk som brukar sorteras under etiketten "new materialism".



Boken Materialitet ger emellertid konkreta exempel p? hur materialitetsbegreppet kan ?ppna f?r tolkningar av viktiga meningslager i konstverk och andra kulturella artefakter. Efter den inledande introduktionen d?r olika perspektiv och begreppsligg?randen kring materialitet diskuteras g?r sex forskare var sin analys utifr?n sin forskarexpertis. Kapitlen baseras p? ny forskning och ?r skriva s?rskilt f?r denna bok. Exemplensp?nner fr?n 1600-talet till modern tid och innefattar m?leri, skulptur, arkitektur, konsthantverk och vad som brukar ben?mnas etnografika. De olika kapitlen visar tillsammans materialitetsbegreppets m?ngfacetterade karakt?r men l?ser inte l?ser fast det vid en definition utan ?ppnar ?gonen f?r ett flertal olika tolkningsv?gar.